I rapporten Borgs dogmer granskar Arbetarrörelsens Tankesmedja teorierna bakom regeringspolitiken, både de mer specifika kring skatter och socialförsäkringar, och de mer övergripande kring marknadens överlägsenhet och de ekonomiska klyftornas betydelse. Rapporten är skriven av Peeter-Jaan Kask, ekonomijournalist och författare, och Anne-Marie Lindgren, utredningschef i Arbetarrörelsens Tankesmedja.
Anne-Marie Lindgren skriver i förordet till rapporten ”Borgs dogmer”:
– Den borgerliga regeringen, och alldeles särskilt finansminister Anders Borg, hävdar att deras ekonomiska politik är förankrad i stabila forskningsresultat. Framför allt brukar regeringen åberopa forskningen när det gäller de skärpta reglerna i a-kassa och sjukförsäkring; enligt regeringen pekar ”entydiga” resultat på att generösa ersättningsregler förlänger frånvaron från arbetslivet. Men också när det gäller jobbskatteavdraget – som ju innebär att förvärvsinkomster beskattas lägre än transfereringsinkomster – åberopas forskningsresultat som stöd för att detta ökar sysselsättningen. Mer allmänt kan man konstatera att den ekonomiska politik, som regeringen står för, är inbäddad i neoklassisk ekonomisk teoribildning i den tappning den fått under de senaste decenniernas starkt marknadsdominerande tänkande, där politikens roll i stort sett är att skapa gynnsamma villkor för marknadsmekanismerna – eftersom det (enligt teorin) leder till den mest effektiva resursanvändningen och det bästa möjliga produktionsresultatet. I den teorin ligger också, även om det oftast framställs en smula inlindat, att de ekonomiska skillnaderna i samhälle och arbetsliv måste tillåtas öka; det skapar en större dynamik i ekonomin, som i sin tur leder till högre tillväxt, vilket alla i slutändan har glädje av. I den här rapporten granskar vi teorierna bakom regeringspolitiken, både de mer specifika kring skatter och socialförsäkringar, och de mer övergripande kring marknadens överlägsenhet och de ekonomiska klyftornas betydelse. Granskningen görs både mot andra forskningsresultat än de regeringen åberopar och mot de faktiska erfarenheterna av vad regeringspolitiken, och de senaste decenniernas marknadsinriktning av politiken, egentligen lett till.
Namnet på rapporten ”Borgs dogmer” säger i sig självt vad den granskningen utmynnar i. Nämligen att för mycket av regeringspolitiken är grundat i föreställningar om hur världen ser ut, som ligger så långt från den verkliga verkligheten att man snarast får kalla dem myter. Eller till och med dogmer. Regeringens ekonomiska politik bygger helt på föreställningen att så gott som allt i det ekonomiska livet kan styras med hjälp av prismekanismen. Genom att höja eller sänka priset på olika beteenden, så att det önskvärda belönas och det icke-önskvärda bestraffas, kommer såväl löntagare som arbetsgivare att agera optimalt i förhållande till tillväxtens krav. Det är ett extremt långtgående uttryck för teorin om ”economic man”, alltså att individen alltid handlar kyligt rationellt i förhållande till det som bäst lönar sig just i ekonomiska termer. Visst, ekonomiska incitament spelar roll – men inte den enda rollen. Ibland kan andra hänsyn vara viktigare än vad som ger mest utbyte i pengar. Ibland finns det yttre omständigheter, som tvingar till andra val än det mest rationella – och ibland finns det inga val. I samhället, i arbetslivet och det individuella livet rör sig många aktörer, med olika och ibland motstridande intressen. Resultatet bestäms av hur alla dessa aktörer, och alla de olika yttre faktorer som är inblandade, samverkar eller motverkar med varandra. Det finns inga enkla handgrepp för politiken att ta till för att hantera det. Och följaktligen inte heller några schematiska ekonomiska teorier som kan läggas över verkligheten och förklara alltihop.
Rapporten ”Borgs dogmer” har följande huvudavsnitt:
• Myten om den effektiva och självreglerande marknaden
• Myten om den jobbskapande icitamentstrukturen
• Myten om att a-kassan skapar arbetslöshet
• Myten om den hårt reglerade arbetsmarknaden
Myten om det stora fusket i sjukförsäkringen
Myten om USA som de stora möjligheternas land
• Myten om att stora klyftor är bra för rörligheten
Myten om den välgörande ojämlikheten